Saturday 28 June 2008

superwoman

om någonting är för bra för att va sant är det antagligen inte sant. det har jag lärt mig, det vet jag. Men om någonting är för illa för att vara sant då, hur blir det då?.
Idag är jag mer ångestfull än bakfull. och det är antagligen andledningen till att jag skriver det här. men jag har en brinnande lust att erkänna, eller iallafall slänga ut en fråga eller två.
Jag är nästan paralyserad av panik över någonting jag nästan har gjort. jag har inte gjort det, bara nästan. Men det räcker för att jag ska undra. inte över varför jag nästan gjorde det, det vet jag. men varför denna panik?. det är verkligen inte så farligt. sånt som folk gör hela tiden. men när det kommer till mig är det det absolut läskigaste jag vet. så läskigt att jag inte ens vill tänka på det. jag vill undvika det hela långa livet, om det ändå kunde gå.

Jag tror att jag är en ganska modig människa, Jag pluggar i andra städer, jag flyttade till London ett par månader själv. om ett par månader ska jag börja läsa igen, på allvar. nåt helt nytt som jag inte vet om jag fixar. jag är inte rädd för att prova på grejer för att jag har en grundtanke om att jag klarar det mesta. (nej det här är inte mitt CV). Jag vill bara klargöra att jag är en stark och självständig person. Tyvärr finns det nåt jag är så rädd för att jag skulle nog välja en tarantella i lägenheten vilken dag som helst framför att vara tvungen att ta en risk. att öppna mig för någon annan och tvingas riskera att inte alltid vara så stark. Jag är inte ensam om att vara en sån här person. och det är inget nytt för mig att jag fungerar såhär. Men dagens totala panik har fått mig att undra hur mkt jag är villig att offra för att aldrig någonsin bli sårbar?. kanske offrar jag inget, kanske gör jag det. sånt får jag aldrig veta, för att ta den risken är mer än vad jag vågar.

gå nu inte o bli så nyfikna, det är egentligen inte intressant, men hela det här inlägget är ett försök att vara lite sårbar och lite öppen. För jag vill ändra och bli bättre. det vill jag. Men jag är van att göra saker själv, på mitt sätt. Så det kanske blir det svåraste jag någonsinn gjort.

No comments: